Mammas ögonsten

Ringde mamma imorse och hörde direkt att det var nått. Jag frågade vad som hade hänt och hon säger med darrande röst "parece que el Kaleb tiene uno de esos bichos en su cabezita, un festing..." på svennebanan är det "jag tror att Kaleb har ett sånt dära kryp på huvudet, en festing" *uttalet på fästing är då väldigt chilenskt blattigt*. Och jag gapskrattar! "Men mamma lilla" sa jag, "det är ingen fara. Det är vanligt att hundar får det. Och ändå har Kaleb inte haft en enda fästing nångång sen han föddes och det är 5 år sen. Det är bara att ta bort dom på en gång. Ingen fara mamma". Grannen kom upp och tog bort det dära odjuret som vågat hoppa på mammas ögonsten. Och så visade sig att det bara var ett litet sår...

Lore vred sig av skratt när jag berättade om händelsen. Min älskade mamma. Blir helt till sig så fort Kaleb har en fis på tvären. Lite gulligt tycker jag ändock.